Finans- och Försäkringsbranschens Arbetslöshetskassa

Vilka villkor gäller för att få ersättning?

 

För all ersättning krävs att du uppfyller ett så kallat arbetsvillkor. Detta är arbete i viss omfattning under minst sex månader.

Som huvudregel ska du ha arbetat i minst sex månader med minst 80 timmar i varje månad under året innan du skriver in dig som arbetssökande på arbetsförmedlingen.

Du kan också ha arbetat i sex sammanhängande månader. Varje månad ska då innehålla 50 timmars arbete och du ska sammanlagt ha arbetat minst 480 timmar.

Hur mycket du sedan får bestäms av hur länge du varit medlem i en a-kassa samt hur mycket du arbetat under året innan du blev arbetslös.

En ersättningsperiod är 300 dagar lång och den inleds alltid med sju karensdagar. Du får som mest ersättning fem dagar per vecka och den maximala ersättningen som betalas ut är 910 kronor före skatt per dag de första 100 ersättningsdagarna och därefter 760 kronor.

 

Arbetssökande

Vara aktivt arbetssökande och hålla kontakt med arbetsförmedlingen

När du är arbetssökande är det viktigt att du söker arbete aktivt. Tillsammans med din handläggare på arbetsförmedlingen gör ni upp en handlingsplan. Under arbetslösheten måste du rapportera dina aktiviteter senast den 14:e varje månad till arbetsförmedlingen. Om din aktivitetsrapport inte kommer in i tid, skickar arbetsförmedlingen ett meddelande till oss. Vi hör alltid av oss till dig om vi får  ett meddelande och utreder sedan om din ersättning påverkas.

Tillsammans med din handlingsplan blir aktivitetsrapporten ett bra underlag när du och en arbetsförmedlare planerar för hur du ska få ett jobb.

 

Om du blir arbetssökande igen

Om du återupptar din gamla period med ersättning eller om du ska påbörja en ny, beror på hur långt uppehåll du haft och vad du gjort under avbrottet. Kom ihåg att anmäla dig på arbetsförmedlingen den första arbetslösa dagen och skicka in din tidrapport (kassakort) via Mina Sidor

Kortare tid än ett år
Om det var mindre än ett år sedan du senast hade ersättning återupptar du alltid din gamla ersättningsperiod, förutsatt att du har dagar kvar. Det betyder att du inte behöver genomgå karensen om sju dagar igen och att du har kvar samma ersättning per dag. För att detta ska gälla får det inte gå mer än 364 kalenderdagar från det att du senast hade rätt till ersättning till att du på nytt ansöker om och har rätt till ersättning.

Längre än ett år
Om det var 365 dagar eller mer sedan du fick ersättning, och om avbrottet beror på att du arbetat, varit utomlands, haft semester eller varit ledig ska du påbörja en ny period med ersättning. Då måste du på nytt klara villkoren med arbete och gå igenom ny karens på sju dagar. Du får då ett nytt beslut på din ersättning per dag.

Om du under ditt uppehåll däremot har varit föräldraledig, sjuk på heltid eller om du studerat på heltid kan uppehållet hoppas över och vi kan återknyta till din gamla period med ersättning och du behåller villkoren för din ersättning.

Arbetat utomlands
Har du helt eller delvis arbetat utomlands under uppehållet kan andra regler gälla. Arbete inom EU/EES eller i Schweiz ska intygas med särskilda intyg och kan oftast räknas dig tillgodo i den svenska arbetslöshetsförsäkringen. Arbete i övriga världen kan bara i undantagsfall tillgodoräknas.


Hur mycket ersättning får jag?

Ersättning grundad på tidigare inkomst med nivåer

Om du har varit medlem i en a-kassa i minst tolv månader kan du få ersättning grundad på din tidigare inkomst. Du måste även ha arbetat i tillräcklig omfattning under året innan du blev arbetslös för att kunna få ersättning.

Ersättningen är 80 % av högst 25 025 kronor per månad. Ersättningen trappas ner efter 100 dagar som arbetslös och än en gång efter 200 dagar som arbetslös.

Högsta dagpenning dag 1-100 80 %

910 kronor

Detta kan du få om du haft en genomsnittlig inkomst på minst 25 025 kronor

Högsta dagpenning dag 101-200 80 %

760 kronor

Detta kan du få om du haft en genomsnittlig inkomst på minst 20 900 kronor

Högsta dagpenning  dag 201-300 70 %

760 kronor

Detta kan du få om du haft en genomsnittlig inkomst på minst 23 885

Ersättning på en grundnivå

Om du inte varit medlem i tolv månader kan du få ersättning på en grundnivå. Högsta ersättningen är då 365 kronor per dag om du arbetat heltid under året innan du blev arbetslös. Om du inte arbetat heltid under hela året innan du blev arbetssökande, sänks din ersättning motsvarande din genomsnittliga arbetstid.


 Hur mycket kan jag "stämpla upp"?

Genomsnittlig arbetstid

Du kan stämpla upp till den arbetstid du tidigare haft i genomsnitt. Det du får ersättning för är den arbetstid du förlorat. All tid du arbetar under veckan eller är förhindrad att söka arbete av annan anledning, räknas samman och dras av från de dagar du får per vecka.

Om du till exempel får hel ersättning och är sjuk två dagar, kommer du att få ut tre dagar från oss.

Är du helt arbetssökande under en vecka får du ut fem dagar per vecka.


Hur många dagar får jag?

Ersättningsperiodens längd

Du får 300 ersättningsdagar. Om du är helt arbetslös motsvarar detta drygt ett år. Du kan som högst få ut fem dagar per vecka. Om du dag 300 som arbetssökande har barn under 18 år får du ytterligare 150 dagar med ersättning.

När dina dagar har tagit slut måste du under tiden du får ersättning från oss arbeta så att du uppfyller kraven till ny ersättningsperiod. För att göra det ska du, från det att du påbörjade din ersättningsperiod, arbeta tillräckligt för att uppfylla villkoren för att få ersättning.

Om du arbetat i tillräcklig omfattning för att få en period med ersättning får du antingen:

  • 80 procent av din inkomst per dag i det arbete som gör att du uppfyller ett nytt arbetsvillkor, eller
  • 65 procent av den inkomst per dag du hade i din förra ersättningsperiod.

Extra dagar med ersättning för dig som är förälder

Om du har barn under 18 år den dagen då dina dagar tar slut, får du ytterligare 150 dagar. Du behöver inte ansöka om dessa dagar utan vi hämtar uppgift om dina barn direkt från Försäkringskassan. Fortsätt skicka in din tidrapport som vanligt om du fortfarande är arbetssökande när dina dagar tar slut.

Jobb- och utvecklingsgarantin

Uppfyller du inte ett nytt arbetsvillkor ska du tala med arbetsförmedlingen om att skrivas in i jobb- och utvecklingsgarantin (JOB). Gör det gärna så snart du får meddelande från oss att du inte har rätt till en ny ersättningsperiod.

JOB är ett arbetsmarknadspolitiskt program för den som under en ersättningsperiod inte har hittat ett nytt arbete. I JOB deltar du i olika åtgärder, anpassade för att just du ska kunna hitta ett nytt arbete. När du är i ett arbetsmarknadspolitiskt program är det Försäkringskassan som betalar ut din ersättning. Fortsätt ändå att vara medlem hos oss. Om du inte är medlem i en a-kassa får du lägre aktivitetsstöd från Försäkringskassan.


Vad har jag för upplysningsskyldighet?

Tala om allt för oss så fort som möjligt

Du har skyldighet att upplysa oss om allt som kan påverka din ersättning. Du måste tala om förändringarna för oss inom 14 dagar. Tänk också på att du lämnar alla upplysningar till oss på "heder och samvete".

Om du lämnar felaktiga uppgifter eller utelämnar uppgifter, riskerar du att inte få vara kvar som medlem. Du riskerar också att du måste betala tillbaka ersättning du fått. Om du gör detta med uppsåt eller om du är grovt oaktsam, riskerar du även att vi måste polisanmäla ditt ärende.

Sanktioner

Om du lämnar felaktiga uppgifter eller utelämnar uppgifter till oss, kan du bli utesluten som medlem eller förlora ersättning under en viss tid (frånkännande). Du kan också bli tvungen att betala tillbaka ersättning du fått från oss och om vi misstänker att det kan finnas misstanke om brott, kommer vi även att polisanmäla dig.

Var därför alltid noga med att så snart som möjligt tala om för oss allt som du tror kan påverka din ersättning eller ditt medlemskap.


Vad är ett arbetsvillkor och ett medlemsvillkor?

Arbetsvillkor

Som huvudregel ska du ha förvärvsarbetat i minst sex månader med minst 80 timmar i varje kalendermånad under året innan du skriver in dig som arbetssökande på arbetsförmedlingen.

Du kan också ha förvärvsarbetat i sex sammanhängande månader. Varje kalendermånad ska då innehålla 50 timmars arbete och du ska sammanlagt ha arbetat minst 480 timmar.

De arbetade månaderna måste  ha varit under året innan du skriver in dig på arbetsförmedlingen som arbetssökande.

Viss tid kan hoppas över för att istället räkna med månader med arbete innan. Detta kan till exempel handla om månader då du varit helt sjukskriven/föräldraledig eller när du studerat på heltid.  Det finns en del andra särskilda omständigheter som även gör det möjligt att hoppa över vissa månader. Kontakta oss för mer information om detta.

Inte bara förvärvsarbete kan ingå i ett arbetsvillkor, utan också tid med:

  • betald semester,
  • ledighet som betalas av arbetsgivaren (inte sjuklön),
  • avgångsvederlag,
  • skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare,
  • anställning inom Samhall,
  • lönebidrag, eller
  • anställningsstöd (inte särskilt anställningsstöd)

Om det behövs kan upp till två månader av föräldrapenning eller totalförsvarsplikt räknas in i arbetsvillkoret.

Medlemsvillkor

För att uppfylla ett så kallat medlemsvillkor, ska du ha varit medlem i minst tolv månader i en eller flera a-kassor. Du får räkna samman tid som medlem i flera a-kassor så länge ditt medlemskap i din nya a-kassa börjar direkt efter att medlemskapet avslutats i din förra a-kassa.

Om du vill byta a-kassa ska du därför vara noga med att du får ett sammanhängande medlemskap där det inte finns någon månad emellan dina medlemskap.


Vilken tid används för att räkna ut min ersättning?

Så här räknar vi ut din ersättning

Både din arbetstid och din inkomst har betydelse när vi räknar ut din ersättning. Din genomsnittliga arbetstid är betydelsefull för hur många dagar med ersättning per vecka du har rätt till. Som grund för din ersättning per dag ligger din genomsnittliga månadsinkomst som du haft före arbetslösheten. Vi räknar alltid ett genomsnitt på tolv månader även om du arbetat kortare tid.  

Ramtid, den tid du kvalificerar dig för ersättning

Du ska uppfylla ett arbetsvillkor inom den så kallade ramtiden. Ramtiden är alltid tolv hela kalendermånader och räknas bakåt från det datum som du anmäler dig på arbetsförmedlingen. När ramtiden beräknas ingår inte så kallad överhoppningsbar tid. Har du arbetat så mycket att månaden räknas med i ett arbetsvillkor ingår den alltid i ramtiden.

Överhoppningsbar tid

Viss tid räknas bort när din ersättning ska räknas ut. Det kan till exempel vara tid när du har varit förhindrad att arbeta på grund av:

  • Sjukdom
  • Vård av barn/föräldrapenning
  • Avslutad heltidsutbildning 
  • Frihetsberövande på kriminalvårdens område
  • Militär utbildning som rekryt inom Försvarsmakten
  • Tvångsvård
  • Beslut enligt smittskyddslagen
  • Anställning med särskilt anställningsstöd
  • Totalförsvarsplikt
  • Vistats utomlands till följd av att du följt med din make, maka eller sambo vid dennes arbete i utlandet under förutsättning att makens, makans eller sambons arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen betalas ut från Sverige
  • Etableringsersättning

Du kan högst räkna bort fem år på detta sätt och måste innan dessa år ha arbetat i minst den omfattning som krävs för att få ersättning.

Om du har varit medföljande maka/make finns det inte någon tidsgräns för hur lång tid som på detta sätt kan hoppas över. Här måste dock de krav som ställs på din make/maka/sambos arbete vara uppfyllda. 

Listan är inte uttömmande och särskilda regler finns hur dessa tider beräknas.

 

Karens

En period med ersättning inleds alltid med sju karensdagar. Du får som mest ut fem dagar per vecka. Det innebär att du inte får någon ersättning under drygt en vecka i början av varje period.

En period består av 300 dagar med ersättning. Om du har barn under 18 år får du ytterligare 150 dagar med ersättning när dina dagar tar slut.

Om du uppfyller villkoren för att få en ny period när dina dagar tar slut, får du 300 nya dagar som även dessa inleds med sju karensdagar.


Förälder

För att ha rätt till ersättning måste du söka och kunna ta arbete minst 17 timmar per vecka. Din barnomsorg måste vara ordnad så att du kan ta ett jobb. Det har ingen betydelse om det är kommunalt eller om exempelvis dina föräldrar eller en granne kan rycka in när du får ett jobb.

Föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning
Skulle ditt barn bli sjukt ska du fylla i föräldraledighet på tidrapporten (kassakorten) och ansöka om tillfällig föräldrapenning (VAB) från Försäkringskassan.

Föräldraledig
Tala om för arbetsförmedlingen om du ska vara föräldraledig på heltid en längre period. Är du föräldraledig kortare tid än tolv månader fortsätter du på din påbörjade period. Om du har varit föräldraledig längre än ett år kan du också fortsätta på samma period om barnet är under två år eller om du har tagit ut föräldrapenning.

Vill du vara föräldraledig vissa dagar, ska du fylla i det på respektive dag när du tidsrapporterar. Tänk på att även fylla i de så kallade garantidagarna som du tar ut från Försäkringskassan.

Föräldrapenning på helgen
Tar du ut föräldrapenning på helgen påverkar det inte ersättningen du får oss. Men det är viktigt att du redovisar föräldrapenning på din tidrapport. Detta eftersom dina uppgifter måste stämma med de uppgifter vi får från Försäkringskassan.